tisdag 12 april 2011

Bridezilla?

Ja, vi ska då gifta oss, hurra!


I somras så friade Martin o jag svarade självklart JA <3 Jag fick då en provisorisk ring (en superfin enstensring i silver med en stooor glassten :o)). Han visste att jag ville välja ringen själv men att jag hade funderingar på en enstensring (erkänner motvilligt att jag faktiskt har funderat på vad jag ska ha för ringar under mer eller mindre hela mitt liv så jag kände mig ganska väl förberedd). Han tyckte att jag skulle få prova o se om jag gillade det, världens gulligaste, för han misstänkte precis som jag att det skulle vara för opraktiskt för mig.


O mycket riktigt, efter nästan två månaders funderingar o ringsök, höll jag på att bli knäpp. Här har man hela livet längtat efter att träffa någon man vill gifta sig med, o så gör man det, o så friar han, då borde det vara problemfritt sen, eller (eftersom jag lixom tänkt igenom allt redan före för att förenkla)? Nope. Att hitta den rätta ringen var ingen lätt match (fast jag levde i uppfattningen att jag redan visste). 


Men en dag, då for vi iaf till Lule o hade målet inställt på ringar. I första butiken blev det kärlek vid första ögonkastet (till skillnad från med Martin ;o)). Även fast den inte var riktigt det jag hade "bestämt mig för den dagen" så kändes det helt rätt. Vi gick till nästa butik (där de hade samma ring bland alla andra) o jag minns faktiskt ingen annan.


Nu var vi nära. Vi tog en paus. Vi köpte oss var sin korv o satte oss på en parkbänk utanför Fritz Ohlson bara för att låta det sjunka in. Visst var det dem vi skulle beställa? Ja, det var det definitivt. Så vi gick tillbaka med blodsockret på högre nivå o beställde. Nästan två veckor fick vi vänta (handgjorda från Engelbert i Stockholm, tyyypiskt. Kunde jag inte hittat ngn som gjordes i närheten?)... Typ de längsta i mitt liv ;o)


När de sedan kom så lurade jag Martin (ljög) att de inte skulle komma förrän måndagen efter men hämtade dem på fre eftermiddagen efter jobbet. Sedan utsatte jag mig själv för att vänta med dem ända till på lördag em då vi var på Tree Hotel i Harads o bodde i the Mirror Cube. Så inne i kuben har vi växlat ringar, druckit gula änkan o ätit jordgubbar ( o Martin tyckte att jag betedde mig lite konstigt som "stressade på" rundvandringen innan vi fick komma in i kuben).


2 månaders dagligt ringsökande (tack internet) efter att man hela livet "vetat" vad man vill ha, är det ett tecken på att man har risk att bli...


Från Wikipedia: A bridezilla (a neologistic portmanteau of bride and Godzilla) is a difficult, unpleasant, perfectionist bride.




O varför skrev jag då detta inlägg nu? Jo, jag har alltså, tyvärr inte för ovanlighetens skull, nu klockan halv sju, redan legat vaken i två timmar o tänkt på klänningen.

2 kommentarer:

  1. Men kära vän, gratulerar, grymt! Bild på ringen dårå! :)

    SvaraRadera
  2. Nämen åh så roligt. Snygg ring (kikade i inlägget efter).

    SvaraRadera

Din åsikt är också viktigt!